politikermorsan

Får du också mail med den rubriken?
Om inte, bli världförälder NU!!

www.unicef.se


Jag tror, på fullaste allvar, att vi tillsammans kan skapa en bättre värld!

Jag antar att dom allra flesta är illa berörda av det som för snart ett år sedan ägde rum -
 nämligen terrorattentatet på ön Utöya.
Nu dras allt upp igen, nu när den 30 dagar långa rättegången mot Anders Behring Bajs Breivik har satt igång.
Det som berör mig allra mest, är det faktumet att han gav sig på unga politiskt engagerade. Målet var som jag förstår att ändra Arbeiderpartiets invandrarpolitik.
Det för mig är så sanslöst sjukt så det finns inte.

I världens finns det många åsikter, många ideologier och många olika partier.
Oavsett vilket så har jag en väldigt stor respekt för alla människor som engagerar sig för att påverka sin egen vardag, framför allt unga.
Jag delar definitivt inte allas åsikter, tankar och värderingar.
Vissa partier och ideologier tycker jag rent utsagt är skit!
Men, jag har ändå en respekt för att människor är redo att offra timmar av engagemang (ofta ideellt). Dock INTE när det kränker andra människor - eller som i det här fallet - begås brottsliga handlingar.

Det fruktansvärda som hände på Utöya, där nästan 100 unga människor fick sätta livet till för att någon inte tyckte att dom skulle vara engagerade, eller att dom hade fel åsikter kommer jag förmodligen komma ihåg resten av livet, men jag kommer alltid vara stolt över valet jag gör - valet att engagera mig

Jag sitter och kollar på Vilhelmina kommuns fotoarkiv - vilken skatt!
Jag sitter både tårögd och varm av lycka över att hitta gamla bilder på människor jag älskar.
Gamla bilder från när min favoritfarmor tog realexamen 1953, när min tokiga saknade mormor är på möte med Ulvobergare 1958. Min saknade farfar Alfred finns även han att hitta på bild, samma sak med morfar Valle.
Det var så länge sedan några av dom gick ur tiden, men ni lever alltid i minnet!

Allt blir så verkligt, hur vi föds och dör och att alla har ett långt liv däremellan som har varit makalöst och händelserikt på sina sätt.
Här på jobbet pratar jag ofta med "byäldst´n" som varit med länge och jobbat här sedan mer än 40 år tillbaka-
Han föddes 1947 och har haft ett långt och händelserikt liv. Man får verkligen höra allt möjligt beskrivas och jag sitter mest och förundras. Över hur tiderna förändras, över att jag en gång ska sitta och berätta om mitt liv.

Jag är ödmjukt tacksam över att jag lever och att jag får ta del av allt som händer runt omkring och jag tänker, att om det inte vore för dom här härliga människorna som jag nu söker fram i fotoarkivet -
så hade inte jag varit här!

Provsök du också, och titta på härliga gamla bilder av nära och kära samt av vår vackra kommun
http://www.fotoarkivet.vilhelmina.se/

På tal om att tiderna förändras så tittade min brorson Ludvig, 3 år, på mig nu under påsk och sa:
"Va? Har inte du nån Ipad?"