politikermorsan

Idag är det söndag, en dag som jag avskyr på många sätt men det är bäst att njuta medan man faktiskt är ledig.
Vi har rivstartat morgonen med bus och en stor portion gröt, nu slappar jag med kaffe vid datorn.
Idag åker vi till Sams farmor och farfar, förmodligen ska det köras åkgräsklippare och traktor i vanlig ordning :)
Önskar alla en skön söndag



Grabbarna ser helikopterfilm på pappas telefon

För er som ännu inte upptäckt Yiruma

http://www.youtube.com/watch?v=ZOqUFqF_ZwM

Massa kärlek, såhär på fredagseftermiddagen

Trevlig helg!

Snipp snapp snut, så var sommaren slut.
Tur den kommer tillbaka snart igen.
Här kommer ett par bilder som beskriver vår sommar



Huset före och efter



Byggare Bob



Cykel och tvmiddag med storkusinerna Sebastian och Ludvig



Häng i Sävar



Små kusinerna Eli och Noah kom till världen 28/6
Här är Noah med morfar



En hel del helikopterflygning har det blivit

Ja, det var ett litet urval från vår sommar :)

Jag älskar att bo bredvid en sjö. Vattnet gör mig lugn.
Det blev rätt många morgondopp i sommar.
I morse stod jag länge och bara tittade (på tal om mindfullness)

Jag har en fråga som någon ute i cyberrymden kanske kan svara på...
Jag är en MYCKET inbiten Tradera anhängare, man skulle nog kunna säga att jag är beroende av Tradera.
Framförallt när det gäller barnkläder till min son. Jag är för snål för att köpa nytt plus att jag tycker det är fantastiskt att handla begagnat. Många plagg är bara använda någon enstaka gång och kläderna är oftast tvättade, mjuka och giftfria (?)
Nu till min fråga; Ofta ser jag annonser som denna på Tradera
http://www.tradera.com/Mumin-troja-stl-86-perfekt-dagistroja-auktion_302786_139755756
Det är alltså en tröja som säljaren beskriver som blekt och nopprig men som duger till dagis.
Jag tänker lite så här att "dagis" är min sons jobb. Inte tar jag väl på mig det som är tvättblekt och nopprigt när jag går på jobbet (även om jag ofta ser ut som crap på jobbet). Jag äger ju kläder som inte är tvättblekta och noppriga och då använder jag gärna dom då jag träffar folk.
De lite mer slitna plaggen har jag mer än gärna på helgen eller kvällen bara för att det är det skönaste som finns att gå runt i. Jag tänker lite samma till Sam. Han får gärna ha på sig sina fina hela kläder på dagis och dom tvättnoppriga på helgen och kvällen. Men, det kanske är en lyx att kunna välja. Alla tänker ju olika.
Finast är han ju ändå med barmage, min älskade störtsköna unge :)

Hej världen, här kommer MINA tankar....
Jag satt och läste en gammal VF (från 2/9 -11) och såg en fundering från Vilhelmina kommunfullmäktiges ordförande, KG Abrahamsson. Följande citat syftar på Alliansens val att utebli från senaste KFM;
"De gör ju en sådan märklig sak som att utebli från fullmäktige, säger han, och funderar om det verkligen var ett beslut som var grundat hos alla borgare: - Det borde vara ett individuellt beslut om man vill gå eller inte"

Jag blir ganska ledsen då jag läser att det finns ett tvivel kring mig egen förmåga att tycka.
Jag må vara ung och kanske fortfarande försöker lära känna mig själv. Jag må vara ung och lätt att forma. Jag må vara ung och lyhörd. Men att utebli var förvisso inte min idé men ett högst individuellt beslut då det (faktiskt) var upp till varje ledamot (ordinarie som ersättare) att bestämma.
Varför?
Därför:
Jag har inte varit politiskt aktiv särskilt länge och mitt första fullmäktigeuppdrag fick jag 2010.
1 november 2010 genomförs ett helt galet fullmäktige. Det är också, ska jag ärligt erkänna, det första fullmäktige jag bevittnar. Här kliver en representant från FP upp och nominerar sig själv, tvärt emot det vi tidigare kommit överens om, och får bifall från majoriteten. Det förstår jag senare var uppgjort. Här väljer majoriteten bort KDs egna representant. Det är även här jag börjar förstå att man inte vill ha något med Maria Kristoffersson, som är en av mina förebilder, att göra.
Allt kastades omkull för mig. Allt som jag trott var politik visade sig vara något helt annat.
Jag fick en klump i magen och en känsla av mobbing. Den känslan har hängt med mig under alla sammanträden som jag varit på. Jag klev upp i talarstolen i våras och berättade att jag som 26 åring redan börjar fundera varför jag håller på. Det är inte ett dugg roligt och jag skulle inte rekomendera någon i min ålder att börja, för jag går alltid hem därifrån och känner mig ledsen och nerstämd. INTE för att jag INTE får som jag vill. Det fattar tom en barnunge som jag att man måste acceptera att man inte får som man vill. Men en barnunge som jag tänker ändå att man måste lyssna på varandra, acceptera att man tycker olika men jobba tillsammans.
Mot samma mål, dvs Vilhelminas bästa.
Ska jag vara krass så tänker jag att den ända skillnaden mellan att vara eller inte vara på möten är att det blir billigare för Vilhelmina om jag inte är där.
Varför?
Därför:
Jag tycker inte att det, under fullmäktige, funnits någon vilja att kompromissa.
Detta gäller endast fullmäktige där jag bara tycker att det bråkas. Hela tiden, från alla håll.
Jag kan inte för mitt liv förstå varför man in i det sista måste sätta en armbåge i sidan på någon.
I kultur och utbildningsnämnden upplever jag något HELT annat. Vi skrattar, diskuterar, skämtar, funderar tillsammans och är ibland inte överens. Men vad gör det?
Det här blev mitt sätt att visa att jag inte tycker att det är okej, att jag hoppades att samtalet ang. klimatet skulle leda någon vart, men inte gjorde det. Att visa att jag tycker att det finns en fara med det som händer i fullmäktige då många faktiskt funderar på att sluta helt och hållet. Jag tror även att klimatet smittar av sig på resten av samhället, både via munnar och media.

Slutligen så hoppas jag att dom som röstade på mig och på Centerpartiet kan förstå min och vår handling