Knubbiga tantfingrar och surdeg
Jag har gått en kurs i surdegsbröd som Studieförbundet Vuxenskolan ordnade. Den varade tre gånger och slutade för två veckor sedan. Jag har försökt göra en egen surdeg (på kursen fick vi mest lära oss och baka med färdig surdeg) men jag har så många bollar i luften att jag glömde bort den lilla stackaren och den gick vidare till nangijala, typ.
Hursomhelst så var vi ett hurtig gäng som jag så att säga drog ner medelåldern på och jag stornjöt. Jag älskar tanter ( okej, Sibylla är ingen tant. Hon är bara på god väg =P).
Det jag älskar mer än tanter är knubbuga tantfingrar. Hoppas ingen tar illa upp.
Dom berättar så mycket om livet, dom får mig att känna mig trygg. Knubbiga tantfingrar gör mig helt enkelt lycklig och varm, kanske för att jag egentligen fortfarande är en vilsen liten flicka!?! Nja.
På kursen fick vi iallafall baka, skratta och smaka på en massa gott bröd.
Hipp hurra för knubbiga tantfingrar!
Mer eller mindre knubbiga tantfingrar in action
Det godaste brödet vi gjorde, surdegsknäcke
Ett pipigt bröd (som vi lärde oss att det heter när det är fina luftbubblor i brödet)
